Innehåll och Uttryck i Media. KTH 2010

Senaste kommentarerna (Fungerar, men laggar lite)

Visar inlägg med etikett boken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett boken. Visa alla inlägg

tisdag 6 april 2010

Utkast

Vi byggde vidare på föregående post och skissade på ett förslag på ett avsnitt i texten.
/Olov & Ludvig

-------------

Empiri, studentprojekt
Kursen innehåll och uttryck i media gavs redan år 2010. Då var temat "framtidens musik". Då vårt tema är "Musik i seklets begynnelse" speglar kursomgångarna sig i varandra, den ena bakåtblickande och den andra, tidstypiskt framåt. Vi blev genast roade av tanken på en slags rekursiv studie och beslöt oss för att undersöka projekten i den kursen för att se om vi på så sätt skulle kunna lära oss mer om den tidens kulturella konflikter.

I våra efterforskningar hittade vi en hel del officiell dokumentation, bland annat kursens hemsida för det året. Ett av projekten intresserade oss speciellt mycket då studenterna diskuterade sin samtid och den väv av kulturella koncept som vävs kring musik. De kallade sitt projekt "den anarkistiska marknaden" vilket i efterhand roar då de arbetade i en så extremt kontrollerad kulturell miljö. På the internet archive fann vi en web-log(1) som gruppen gemensamt författat där de dokumenterade sin arbetsprocess. Vi studerade bloggen (se bilaga för citatsamling och ordlista) och gruppens arbetsprocess som i sig var en viktig del av vad de försökte säga om sin samtid.



Den anarkistiska marknaden, studentprojekt år 2010.


Våra efterforskningar på bloggen tyder på att gruppen generellt närde en entusiasm för att återinföra det förkastade och att satsa på det övergivna. Den teknikdeterministiska kaptitalistiska samtiden (och skolmiljön) hölls inte högt och bloggen är bitvis en hätsk och aggresiv läsning. Gruppen förfasas bland annat av rådande affärsmodeller och krystad individualism samtidigt som de finner skönhet i datorer, elektronisk kommunikation, konst, samarbete och immateriell kommunism.

Vid efterforskningar i KTH:s ljud- & bildarkiv hittade vi slutpresentationen från samma grupp. Presentationen är lagrat på ett rullband. Inspelningen har kommit till stor nytta som dokument av "tidsandan". Varför valde studenterna att spela in på rullband? Under den gällande tidsperioden var digitala medier dominerande. Valet av magnetband som medium måste ha varit ett medvetet uttryck. Genom att studera 00-talets kulturhistoria finner vi att dåtidens samtidskonstnärer som William Basinski använt sig av bandmediumet för dess inneboende materiella kvaliteter. Vi kan givetvis bara spekulera i saken, men är det möjligt att studenterna har funnit inspiration i samtidskonsten? Man skulle också kunna förstå valet av medium utifrån dåtidens konsumtionskultur. Konsumtionssamhället resulterade i ett överflöd av utjänta objekt. Kan det vara så att studentgruppen hittat ett fint gamalt objekt i ett soprum och valt att använda sig av fyndet?

--------------------
(1) Web-log. en under seklets början vanligt förekommande publiceringsplattform. Det var populärt att tala om web-logen som framtidens media. Web-logens främsta entusiaster kallade all annan typ av media för "gammel-media".

Musik i seklets begynnelse

Jag och Ludvig har skissat lite löst på ett tema. Vi har föreställt oss att kursen innehåll och uttryck i media ges år 2030 och uppgiften är att skriva om "musik i seklets begynnelse". Vi tänkte att vårt arbete kunde resultera i en redovisning i den kursen. Nedan följer ett förslag på upplägg.

Innehåll och uttryck i media, KTH 2030

Årets tema: Musik i seklets begynnelse

Slutkoncept för grupp 3

Vid nittonhundratalets slut genomgick västvärlden en omfattande teknologisk förändring. Den nya kommunikationstekniken spreds över västvärlden. Med strukturomvandlingen följde en omfattande diskussion om immateriellt ägande. Den inspelade musikens avkommodifiering var enligt stora delar av samhällets medborgare ett steg mot ett friare samhälle. Äganderätten var under omförhandling. Radikala intellektuella uppmärksamade vad som var på gång och den offentliga debatten var livlig. Kapitalägarna såg en kommande kris i vad som höll på att hända. När 1900-talet övergick i 2000-talet närmade vi oss något som i historieböckerna ofta beskrivs som "Den sista desperata spotifieringen".

De första åren av de nya milleniet upplevde västvärldens medborgare en omfattande nedstängande motreaktion från äldre upphovsrättsindustrier som ledde till ökad övervakning, mindre frihet och ökad misstänksamhet och rädlsa i samhället. För att behålla ekonomiska fördelar försökte de få kvarvarande jättarna inom medieindustrin bevara sina oligopol genom att aktivt motarbeta kulturella uttryck för att kunna avgränsa, låsa in och ta betalt för kultur. Denna utveckling kulminerade under 2010-talet. Det var en omvälvande epok både kulturellt och politisk med peak oil och annan omfattande resursbrist nära förestående. Om denna tids kultursyn handlar vårt arbete. Vi är intresserade av den kultursynen både i sig själv och som föregångare och arketyp då så många civilisationskritiska ideologiska motsättningar drabbade samman kring musiken vid denna tid.


Exempel på frågeställningar

* Hur organiserades musiklivet år 2010?

* Hur kunde nedstängnings- och inlåsningsrörelsen ha sådan makt?

* Vilka kulturuttryck var förknippade med musik och vad betydde de?

* Vad var dubstep? Vem var William Basinski?

* Hur såg kulturpolitiken ut?

* Vilka rum i staden var öppna för kulturellt skapande?

* Vilka ljud kunde man fövänta sig en under en vanlig söndagspromenad?

* Vem skapade musiken?

* Hur skapar man i en situation där råmaterialet tillhör någon annan och ej får brukas?

Metod

Vi hoppas kunna ge en affektcentrerad och inte analytisk bild av musiklivet år 2010 genom att arbeta med praktiska instruktioner för återskapande av denna svunna tids kultur. Korta faktabaserade texter paras med praktiska övningar som läsaren själv kan använda för att förflytta sitt medvetande till 2010 års musikliv. Enligt rådande praxis kommer vi arbeta med textens materialitet likväl som dess informationsinnehåll. Empiri kommer att inhämtas från seklets början i form av arkivmaterial från klubbesökare, konsertbesökare, internetanvändare, samtidskonstnärer, musikkapitalister och andra kulturköpare.