Jag har valt att arbeta vidare och försöka konkretisera konceptet med membranet som övervakande öra och utjämnande fördelare i samhället.
Konceptuell förankring 1
Det finns en återkommande tanke inom kritiken av upphovsrättsindustrin att det är omöjligt att i ett verk skilja ut vad som kommer från en enskild skapare och vad som kommer från det gemensamma kulturarv och nät av inspiration som vi alla bygger gemensamt. Denna kulturella ursoppa (som till exempel gör att flera människor ofta får samma idé samtidigt) är någonting som inte går att äga eller avgränsa utan är essensen av den kulturella människan. I vår samvaro så bygger vi genom allt vi gör en gemenskap som kan fungera som kulturellt stoff för skapande.
Konceptuell förankring 2
Inom termodynamiken och informationsteorin talar man om fenomenet entropi och ordningens sönderfall som en naturlag. Inom ett slutet system kommer en grundläggande inneboende strävan mot sönderfall och oordning uppträda naturligt. Det som ordnas kommer alltid att oordnas. Skillnaden mellan ett verk och en kultur är den ordning som verket besitter. Ett verk är en realisation av en kultur, ett specifikt uttryck inom en begränsad mängd uttryck. En permutation av tillgängligt material.
Förslag : Den mekaniserade kulturen
Vi mekaniserar, automatiserar och digitaliserar kulturen och skapar ett flöde av information mellan alla medborgare. Alla verk som skapas flödar tillbaka ut i kulturen (precis som vanligt enligt vissa) men automatiskt via vårt system. Membranen vibrerar och lyssnar och kokar centralt ihop en kulturell gumbo av uttryck, kultur och känslor som flödar tillbaka ut i samhället.
Genomförande
Vi bygger en apparat som lyssnar och spelar. Som tar in allt den hör för att tillbaka servera inte en sfärernas musik utan medborgarnas musik. En aldrig sinande ljudström som gör vår kollektiva gemenskap auditiv.
